Stängt eller vikarie? Det är frågan.

augusti 13, 2013

Företagande handlar om relationer och förtroende. Det är inte säkert att kunderna nöjer sig med en vikarie när företagaren, caféägaren eller klädhandlaren, har semester men ändå inte vill stänga helt. 

Nyligen skrev jag om hur svårt det var att förstå de serviceföretagare som stänger en hel månad, även om det är i juli. Är det stängt på ett ställe är risken stor att kunderna går någon annanstans – och sen stannar där.   

Nu har jag fått nya tankar.

Jag fann att ett av stamställena för mitt skrivarbete och näringsintag – det som ligger lite längre bort, men har världens bästa mackor och världens bästa bemötande – hade juliöppet. Om än med begränsade tider. Jag visste väl det! Det här var företagare att lita på!

Men… istället för det fantastiska par som alltid är på plats, höll två vikarier ställningarna medan det hårt arbetande företagarparet hade tagit två semesterveckor.

Jag unnar verkligen företagarparet sin ledighet. De startar matstället tidigt varje dag, har toppenkvalitet i allt, inklusive sättet de tar emot sina kunder. De sliter. 

Men… nu när vikarierna hade hand om allt var det inte riktigt samma smak på smörgåsen. Inte ens kaffet smakade likadant, fast det gjordes i samma automat! Bemötandet var fint på många vis, men… inte heller det var helt ”rätt” och ”som vanligt”…

Herregud! Är jag SÅ känslig? Tydligen. Jag fick tänka om: Är det bättre att de ”riktiga” företagarna stänger helt än att de har sitt företag öppet – med vikarier?

Jag inser förstås att frågan även handlar om vilken bransch det är, hur konkurrensen ser ut – och om merparterna av kunderna också är lediga under en hel sommarmånad.

Nu är alla de företagare som jag saknat och suckat över tillbaka.

Och jag får lite svar på min egen fråga. För jag märker att jag nu raskt går till företagarparet som bara tog två veckors ledighet och ändå försökte med vikarie, medan jag väntar med att uppsöka dem som stängde helt en månad…

Det är säkert ett primitivt beteende. Men det är ändå ett tydligt beteende.

Och det kan väl inte bara vara jag som reagerar så primitivt. Eller?

©Eva-Britt Hult
(Alla tidigare inlägg finns samlade under fliken Blogg på Startsidan.)

Posted in Blogg poster. Bookmark the permalink.

Comments are closed.