Det kan väl du som företagare dra av. Alla företagare känner igen den repliken. Avdrag är väl ”gratis”? Eller?

september 19, 2011

Tack till Yvon som kommenterade inlägget om 100-lappens olika värde och samtidigt lyfte frågan om att ”dra av”. Olika syn på och kunskap om vad avdrag i ett företag är, är ytterligare något som skiljer många företagare och icke-företagare åt.

Alla företagare har mött repliken ”det där kan väl du som företagare dra av?” om det så gäller inköp av en vara, en biljett till ett event eller det vanligaste: en lunch eller middag ute på restaurang. Typ: Vi beställer in, du betalar, för du kan ju dra av! Vilket då för de icke-företagare som säger så, oftast betyder att de tror att lunchen eller middagen är helt gratis.

Ser man det så, gör det förstås inget att företagaren måste dra in 3 gånger så mycket för att få sin 100-lapp. Är det sen bara att dra av 300 kr för en måltid ute, blir det ju i slutänden ändå väldigt ekonomiskt fördelaktigt att vara företagare.

De som är eller har varit företagare vet dock att det är precis som Yvon skriver: vare sig du kan dra av eller inte, ska pengarna ut när det ska betalas och det ska finnas något att dra av från. Pengar på kistbotten. Även om pengarna finns är det som avdraget gäller aldrig gratis. Möjligen ger det reducerad skatt året därpå. Och lunchen måste ha med arbetet att göra.

Givetvis finns det företagare som försöker få så många utgifter som möjligt i sitt liv, även delar av det privata, att ”gå på firman” för att få till den framtida skattereduktionen. Men då ska också sägas att det finns företagare, minst lika många, som inte vet vad de kan dra av, glömmer att dra av, inte alltid har något att dra av ifrån eller helt enkelt inte orkar sätta sig in i reglerna tillräckligt! Dem hör man sällan talas om.

Jag har mött 1000-tals småföretagare runt om i landet, främst kvinnor och främst företagare inom olika kreativa branscher som inte dragit av för det som varit uppenbara kostnader för inkomsternas förvärvande. Kanske har kostnaderna varit för stora i jämförelse med vad som just då är möjligt att betala. Kanske har man bara inte varit inne i dra-av-tänket. Kanske har man tidigare varit anställd länge eller bara känt att dra-av-kulturen hört ihop med ett annat slags ”större” företagande. Kanske är man bara ivrig att inte riskera att inte bli ifrågasatt av skattemyndigheten. Säkert spelar också synen på samhälle och synen på hur mycket skatt man tycker medborgarna ska betala in, i hur insatt eller utsatt man är i dra-av-ämnet.

Frågan om vad ett avdrag egentligen är och vilka regler som gäller är ännu en fråga som självklart borde ingå i undervisning i skola och universitet, som en förberedelse för vad som väntar i samhällsmedborgarlivet. Inte minst som världen ser ut idag då alla slags skattefrågor är ”heta” med tanke på läget i länder som Grekland, Italien, USA etc. Vad kostar en eventuell  avdragsgill lunch egentligen? I det direkta ät-läget kostar den förstås personen som betalar den precis så mycket som summan är, men sen …? När kan denna summa vara något reducerad och av vilka skäl? Bra att påminna om i detta sammanhang är den prisbelönade nationalekonomen Milton Friedmans enkla devis: ”Det finns inga gratisluncher.”

För direkta och uppdaterade regler läs gärna mer på Skatteverkets utmärkta och informativa hemsida, www.skatteverket.se, innehåll A-Ö, där det bl a finns ett ”Avdragslexikon-företag”.
© Eva-Britt Hult (citera gärna men ange källan)

Posted in Blogg poster. Bookmark the permalink.

Comments are closed.